Storm!
Det viner i fönstren, vinden slår liksom lavetter mot rutan, jag ser hur målvakten på konstgräsplanen slår utsparkar som knappt lämnar straffområdet. När som helst kommer hela tornet börja gunga som det gjorde när jag åkte hissen upp i World Trade Center. En känsla av sjösjuka.
Jag skulle gärna dö i ett rasande torn, det skulle vara tillfredställande dramatiskt. För bästa effekt ska jag ju helst vara ensam kvar, kaptenen som lämnar skeppet sist, en romantisk dåre som klamrar sig fast vid sin mast och skriker med hyttande näve rakt in i stormens öga "IS THAT ALL YOU'VE GOT!?" samtidigt som råttorna flyr längs med relingen.
Kommentarer
Trackback
