That must be what it's all about

Satan. Norrköping sträcker på sig. Fabriker i mina fibrer!
Går runt och nynnar och ler som om jag vore kär men det är jag inte. Men man är alltid som mest bekväm som olycklig kär i ingen speciell, som Virtanens fina bok heter. Om jag nu läst den, kanske bara läste den om hur han brände stålars på börsen. Jag skrev ett mejl till honom någongång när jag trodde att jag ville bli journalist och frågade något i stil med "är det värt det". Minns inte vad han svarade, men säkert något snillrikt.
Som ett snille bör.
Och jag, en lyckligt olycklig liten idiot!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0