För eran skull

Första gången jag sjöng ensam inför en publik var i Matteuskyrkan. Det måste ha varit en julavslutning, och jag gick nog i årskurs 3. Jag minns att det var fackeltåg från Folkparksskolan, och det var mörkt och vi var tvungna att vara försiktiga med den där elden.
Vi sjöng "Jag hade en gång en båt", där jag sjöng rader som en kör skulle svara på. När man är sådär liten är man väl inte nervös först antar jag, men när jag stod där och kyrkan var så otroligt stor och mörk och fullsatt med tindrande föräldrar så infann sig det där tunnelseendet som kan dyka upp vid uppträdanden. Jag såg bara micken som av någon anledning liksom var mitt framför mitt ansikte, micken och inget annat.

Nåväl.

Nu har Klimpen spelat in en video där som jag tycker är mycket fin.