Åh, Susanne!
Nyckeln jag håller i min hand är nyckeln till bommen som spärrar vägen till tornet. När jag igår öppnade dörren åt de halvkäcka flyttkarlarna så dök den för mig okända Susanne upp, och undrade vart i helvete jag hittat den där nyckeln. Jag förklarade hur det låg till, och javisst kunde jag låna ut den till henne, trots att jag skulle bli skyldig miljonbelopp till Studentbo om hon blåste mig. Det slutade lyckligt.
Nu skall en romans spira här i tornet! Susanne <3
Kommentarer
Trackback