Chris. Och en rolig bild.
Att skriva om Chris, eller Mor som hon också kallas är riskabelt. Detta eftersom det kan tas emot på vilket sätt som helst. Häromdagen uttrycktes det att hon var bipolär, och det är på INTET SÄTT omöjligt. Ett fenomenalt temperament, och en sylvass sida som skjuter ner suktande pojkar på löpande band. Jag gillar den sidan, ungefär som jag gillade att cykla ner för Kungsgatan utan att bromsa. Det är roligt, men då och då går det käpprätt åt helvete.
Hennes smeknamn Mor kom till under de åren som vi var som allra närmast. När vi arbetade tillsammans, när vi var på festival tillsammans. Det är den där mjuka, omhändertagande sidan som finns, som är närvarande men inte uppenbar i hennes person.
Det är den där komplexiteten, det höga och det låga som är Mor.
Vi har analyserat 1000 flörtar, sablat ner 1000 mansgrisar och skrattat åt våra egna tillkortakommanden.
Vi talas allt mer sällan vid. Men Mor står mig alltid nära.
S Club 7 på Timo Räisänenkonsert.
Kommentarer
Trackback