Godmorgon.
Skakar ner för stegen, att få upp locket till laptopen är en ansträngning jämförbar med plankan i Robinson, sitter med huvudet liksom bakåtlutat vilandes på ryggen för av någon anledning så dämpar det yrseln, andas genom vidöppen mun, men liksom omärkbart, det är andetag som är för små för min kropp.
Doften av nymålat sticker i näsan men jag är idag bottenlöst tacksam för det STILLSAMMA färgvalet ljusgrått. Något med högre volym hade sprängt mina ögonglober.
Låter Tapestryplattan med Carole King puttra igång, sveper min tablett med vatten direkt från kranen och låter sedan Carole vagga mig till sömns samtidigt som jag någonstans behandlar nattens handlingar med ett litet men ACK så viktigt leende på läpparna.
Kommentarer
Trackback
