För eran skull

Det var väl en av dom första skivorna jag köpte, Blood Panic. Och jag lyssnade så mycket på den och alla andra plattor av honom. Vet att han släppte Dom Vet Ingenting Om Oss när jag hade praktik på NT på gymnasiet. Där satt jag och skrev ett reportage om någon ungdomsteater och lyssnade på repeat och tänkte släppa allt och flyga ner idag. Jag lyssnade på hans sommarprat 10 gånger så nu vet jag att han berättade historian i låten 1952 redan då. Jag kan hans ljud, jag känner dom i kroppen. Ungefär som jag känner och vet hur Xavi och Totti spelar fotboll. Jag ser innan, jag vet vart dom vill, vad dom tänker. Nu vill han vända till vänster och nu vill han skrika tills lungorna brister. Han är lite så för mig, Anders. Han behöver inte vara bäst som då, han behöver inte ens vara bra, för det känns som att han är min. 

 

 

 

 

 Jag minns att Jimmy sa "du kommer ligga med någon av dom 2 innan vi slutat skolan". Min hjärna brann ju upp av denna information, eftersom jag var 13, gick i 7an och dom gick i 9an och var snyggast i världen. Av någon anledning så var Jimmys ord lag eftersom han enligt alla hade haft sex och då var ju han en expert. Och tjejerna, Emma och Mickaela, dom tyckte väl jag var rolig och en gång såg jag Mickaela sola på en balkong i Vilbergen. Jag brann återigen upp. Kom på idag att jag och Emma hade en långtgående sms-konversation, för jag var rolig. Jag var verkligen det då, rolig och trevlig! Det är helt bortblåst. Nu är jag basic. 

Fast jag vill vara 100 % som han. 

 

 

2 psyk i en bisarr situation. 

Han ska alltså vistas där, i Dubai. En längre tid, dom pratar månader, kanske ett halvt år. Jag fattar ingenting, hur kan han vilja vara där när han kunde vara där hon är? Vad vet jag, jag har aldrig varit där. 
Jag brukade värdera språk och kunskap och formuleringar och att verka smart högt. Jag var duktig på det, kanske den bästa jag kände till. Det tråkar ut mig nu. Texter som sorterats och lästs och lästs igen innan dom skickats ut, för att man tänker att man kan kontrollera vad någon annan tycker och tänker. Och framför allt BRYR SIG om vad någon annan tycker och tänker. Om jag skriver ett utropstecken istället för punkt så kommer vi, du och jag, bli ett rosa litet moln på¨kärlekshimlen. 

 

Jag tycker om att känna känslorna i klyschor som framförts 1000 gånger. Det är ett ålderstecken att faktiskt ha känt dom och inte bara använt sin fantasi. 

Övar mig på ögonkontakt och glädje. Imorgon ska doktorn säga om lungor är friska och om ryggmärgen är uppmiffad och om jag får sluta äta tabletter. Jag vill bli inlagd igen, det var behagligt att vara avstängd.

 

 

Och dom som är kära, då ska den ena till Dubai och den andra ska ingenstans. Jag fattar ingenting. 

 Man kan ha ohämmat lyckliga hela dagar i en pyjamas i en säng. Man kan ha dagar med samma ramar som är helt förskräckliga. När jag tänker tillbaka på mina lyckliga och förskräckliga så tror jag att jag fattar vad skillnaden är. Dom lyckliga dagarna var aldrig spenderade ensam. Inte dom ohämmat lyckliga iallafall.